språkfascist
uHH...
Vi har balkong, men de senaste dagarna har det vart på tok för varmt att sitta där. I förrgår tänkte vi att vi kunde sitta där och äta middagen, vid 17.00 Gick inte. Igår satt vi med gott vin, Cider och Öl , men då var klocka efter 19.00. först vid halvelva-tiden blev det lite kyligt.
Appropå middag, i Småland säger vi
"Frukost" "Mellanmål" "Middag" "Fika" "Kvällsmat"
Blev en hel del problem när jag kom till Sundsvall. Försökte vara trevlig och aktiv på mitt lilla vis, och frågade alltid (för att verka intresserad);
"Vad är det till middag?" Och dom svarade ALLTID med just middagen. Det förvirrade mig grymt. Sen efter ett tag insåg jag ju att det fanns nåt dom kallar LUNCH!! Det vid 12.00 hette inte middag som jag växt upp med. Kulturkrock! Och Norrlänningarna kallade frukosten för FIKA!! Det, har jag aldrig vant mig vid. Fika gör man på Café!!!
Efter mitt år i Sundsvall vände jag hemåt Småland. Numera sägar jag alltid "Frukost", "lunch," "middag" och, eventuellt, "kvällsmat" Min mamma däremot är en riktig sydbo, jag har väl pikat henne lite för att hon säger middag istället för lunch, men hon menar på att ordet "Middag" betyder "Mitt på dagen" alltså vid tolvtiden. Jag håller väl med, sa samma sak till Norrläningarna, men.. ne.
Det är jädra konstigt det med dialekter. Man ska alltid ta seden dit man kommer, dvs ändra dialekt., och i nytt landskap blir man trackad för, i mitt fall, småländska. I Sööönswall tyckte de helt allvarligt att jag, och en tjej från Helsingborg hade samma dialekt! Meh guud, NEJ! Och ett par från Norrland flyttade till mina hemtrakter, och trots att de bodde i Kronoberg trackade de jättemycket på dsmålänskan.
Men Sundsvall fångade mitt hjärta. Även om Svall ligger precis i allra syndligaste Norrland, och egentligen bara är mitten av Sverige- är den dialekten alltid vacker för mig, och mitt hjärta kommer alltid klappa för Norrland. Eller i Alla fall Sundsvall
(bilder från google.se)
Vi har balkong, men de senaste dagarna har det vart på tok för varmt att sitta där. I förrgår tänkte vi att vi kunde sitta där och äta middagen, vid 17.00 Gick inte. Igår satt vi med gott vin, Cider och Öl , men då var klocka efter 19.00. först vid halvelva-tiden blev det lite kyligt.
Appropå middag, i Småland säger vi
"Frukost" "Mellanmål" "Middag" "Fika" "Kvällsmat"
Blev en hel del problem när jag kom till Sundsvall. Försökte vara trevlig och aktiv på mitt lilla vis, och frågade alltid (för att verka intresserad);
"Vad är det till middag?" Och dom svarade ALLTID med just middagen. Det förvirrade mig grymt. Sen efter ett tag insåg jag ju att det fanns nåt dom kallar LUNCH!! Det vid 12.00 hette inte middag som jag växt upp med. Kulturkrock! Och Norrlänningarna kallade frukosten för FIKA!! Det, har jag aldrig vant mig vid. Fika gör man på Café!!!
Efter mitt år i Sundsvall vände jag hemåt Småland. Numera sägar jag alltid "Frukost", "lunch," "middag" och, eventuellt, "kvällsmat" Min mamma däremot är en riktig sydbo, jag har väl pikat henne lite för att hon säger middag istället för lunch, men hon menar på att ordet "Middag" betyder "Mitt på dagen" alltså vid tolvtiden. Jag håller väl med, sa samma sak till Norrläningarna, men.. ne.
Det är jädra konstigt det med dialekter. Man ska alltid ta seden dit man kommer, dvs ändra dialekt., och i nytt landskap blir man trackad för, i mitt fall, småländska. I Sööönswall tyckte de helt allvarligt att jag, och en tjej från Helsingborg hade samma dialekt! Meh guud, NEJ! Och ett par från Norrland flyttade till mina hemtrakter, och trots att de bodde i Kronoberg trackade de jättemycket på dsmålänskan.
Men Sundsvall fångade mitt hjärta. Även om Svall ligger precis i allra syndligaste Norrland, och egentligen bara är mitten av Sverige- är den dialekten alltid vacker för mig, och mitt hjärta kommer alltid klappa för Norrland. Eller i Alla fall Sundsvall
(bilder från google.se)
Jag är matilda
Kerstin och jag satt och pratade om livet. Ungefär. Förr, måste jag säga, var jag ointe rädd att gå i korta
ärmat. Inte när skadorna var nygjorda annu cirka 2001, 2003, inte heller 2005, då nästan mer eller mindre medvetet provocerade jag med dom. ärren. Sen lugnade deet sig, jag var i gränslandet. Åter i skador 2006 av och till framåt
Och sen gå i T-shirt med rak rygg, vart jag än ville. Jag jade ju slutat med sånt 2008 , 2009 kanske 2010. Det var ju en del av mig. Man kan väl inte "Klä bort sin historia"? tyckte jag då. men det känns ungefär likadant att jag skulle gå omkring med rödvinsfläckar på vit tröja. Att ha dom där fläckarna, de var ju en fest, och de går inte bort i tvätten. Så varför inte bära den sköna vita tröjan?Då fattade kag väl inte riktigt.
Men nu väljer jag alltid långärmat på I&KC och andra jobbsammanhang. Visserligen hänger det ett och annat urklipp i media om mig på jobbet. Där står en del. Men nog fan trivs jag bättre i kavaj! Jag har ett avslutat skadebeteende, ja, men jag väljer ändå att inte "Säga Hej" med t-shirt. Jag skäms inte, definitivt inte, men jag vill att folk ska se mig. Ett leende, ett par pigga ögon. Min historia är bakom mig nu. Jag ser mig varken som "skjälvskadetjej" "föredetta självskadetjej"
JAG ÄR MATILDA!
(men privat, när jag är hemmamatilda, går det fint med thshirt och linne. Så skäms gör jag inte.
glad framme
"Du är alltid så pigg och glad!" /JK
Det är så förbannat skönt att höra! nu har ni (oftast) en pigg, glad och framåt VildaMatilda. En tjej som vågar prata igen, skratta, dela med sig.
.Jag har under de senaste åren mest suttit i ett hörn och sett trött ut. Ingen glädje direkt, inte så mycket glatt prat. Jag hade dåligt självförtroende, var nermedicinerad och inget direkt liv att berätta om eller dela med mig av. Inget liv som folk "utanför vården" förstod. Sjukhus var min värld. skador och avdelningar. Visst, jag kanske pratade.... men
Nu,äntigen kommer en annan tjej (kvinna?) fram. Kanske den jag ÄR?
ansvar
. jag känner mig mer nu, som 29, som trettonåriga matilda än 22-åriga matilda. Lite märkligt, men jag var väl mer... ehhh... betrodd att klara saker, då som när jag var tretton,
oförstörd och odiagnosticerad och omedicinerad.. vara en del av nåt, skyldigheter, rättigheter.
Med LPT har man inget ansvar, inga direkta krav att leva upp till, och heller inte mycket skyldigheter. Inget ansvarstagande förväntas, och ingen blir förvånad att man är otrevlig då- som patient är man inte mycket värd.
Jag var så nermedicinerad, så... krävande, men ändå slapp.
well.
oförstörd och odiagnosticerad och omedicinerad.. vara en del av nåt, skyldigheter, rättigheter.
Med LPT har man inget ansvar, inga direkta krav att leva upp till, och heller inte mycket skyldigheter. Inget ansvarstagande förväntas, och ingen blir förvånad att man är otrevlig då- som patient är man inte mycket värd.
Jag var så nermedicinerad, så... krävande, men ändå slapp.
well.
historia att ta omhand
Jag hörde "fattig Bonddräng" på tv, en kort snutt, och lyssnade sen på den på Youtube.
Funderingar började; det är en bit av min smålänska historia, jag vill ge en hyllning till "halv"famfor, farfar, gammelmormor... ja de som kämpade och slet i dom smålänska skogarna. De som efter konfirmationen, tog som en självklarhet jobb som pigor och drängar.
De smålänska torpen, där jag minns gammelmormor Hilda Lovisa. Hon högg ved, hon hade ingen el. Utedass på gården, djupt in i värends skogar, dit jag aldrig nu skulle kunna hitta. En tid då jag var liten, när gammelmormor fyllde år, kom alltid socknens präst hem till hennne och talade - Hon var ju äldst i socken, och det hörde till. Hos MormorHilda bakade vi Rån med järn på öppen spis. Hilda var urnsabb på att slå ihjäl en fluga. Hennes slitna,men ack så raska hönder hade fart som jag aldrig sett. Pang. Hon hade nog slagit ihjäl många flugor, tänkte jag då. MormorHilda var snabb fortfarande vid 96 år, hon blev 103-
gårdarna som hade sina drängar. Pigor som steg upp i ottan för att mjölka korna. , slitandet,
stränga vintrar och varma sommrar. Farmor berättade att man kunde se norrsken i Värendnär hon var ung., under de riktigt kalla vintrarna sprakade det över himlen.
Man knogade i alla väder, en gård skulle ju skötas. Djuren skulle tas omhand det man odlade skulle ätas, en åker att plöja. Strumpor att stoppa
Man kanske inte som nu, funderade kring varför, man bara gjorde det som skulles.
,En epok i vår historia som nog är avslutad, men jag hoppas, hoppas att det alltid kommer vara NÅGON som vårdar minnerna av våra förfäder; bönder, drängar och pigor.
Funderingar började; det är en bit av min smålänska historia, jag vill ge en hyllning till "halv"famfor, farfar, gammelmormor... ja de som kämpade och slet i dom smålänska skogarna. De som efter konfirmationen, tog som en självklarhet jobb som pigor och drängar.
De smålänska torpen, där jag minns gammelmormor Hilda Lovisa. Hon högg ved, hon hade ingen el. Utedass på gården, djupt in i värends skogar, dit jag aldrig nu skulle kunna hitta. En tid då jag var liten, när gammelmormor fyllde år, kom alltid socknens präst hem till hennne och talade - Hon var ju äldst i socken, och det hörde till. Hos MormorHilda bakade vi Rån med järn på öppen spis. Hilda var urnsabb på att slå ihjäl en fluga. Hennes slitna,men ack så raska hönder hade fart som jag aldrig sett. Pang. Hon hade nog slagit ihjäl många flugor, tänkte jag då. MormorHilda var snabb fortfarande vid 96 år, hon blev 103-
gårdarna som hade sina drängar. Pigor som steg upp i ottan för att mjölka korna. , slitandet,
stränga vintrar och varma sommrar. Farmor berättade att man kunde se norrsken i Värendnär hon var ung., under de riktigt kalla vintrarna sprakade det över himlen.
Man knogade i alla väder, en gård skulle ju skötas. Djuren skulle tas omhand det man odlade skulle ätas, en åker att plöja. Strumpor att stoppa
Man kanske inte som nu, funderade kring varför, man bara gjorde det som skulles.
,En epok i vår historia som nog är avslutad, men jag hoppas, hoppas att det alltid kommer vara NÅGON som vårdar minnerna av våra förfäder; bönder, drängar och pigor.
texten skriven av asrtrid Lindgren, i filmen Emil;
Jag är fattig bonddräng, men jag lever ändå.
Dagar går och kommer, medan jag knogar på.
Harvar, sår och plöjer, mockar, gräver och bär.
Går bak mina oxar, hojtar visslar och svär.
Jag är fattig bonddräng, och jag tuggar mitt snus.
Och när lörda'n kommer, vill jag ta mig ett rus.
Sen, när jag blitt livad vill jag tampas och slåss.
Vila hos en flicka vill jag också, förstås.
Sen, så kommer sönda'n, och då vill våran präst,
att jag ska i kyrkan, men då sover jag mest.
Prästen kan väl sova hela måndagen men,
för en fattig bonddräng, börjar knoget igen.
Så går hela veckan, alla dagar och år.
Jag går med min lie, och jag plöjer och sår.
Jag kör mina oxar och jag hässjar mitt hö.
Harvar, gnor och trälar, och till sist ska jag dö.
Står där, fattig bonddräng invid Himmelens port.
Lite rädd och ledsen för de synder jag gjort.
Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss.
Herren, Gud i Himlen, är väl missnöjd förstås.
Men, då säger Herren: Fattig bonddräng, kom hit.
Jag har sett din strävan och ditt eviga slit.
Därför, fattig bonddräng, är Du välkommen här.
Därför, fattig bonddräng, skall Du vara mig när.
Åh, jag, fattig bonddräng står så still inför Gud.
Och sen klär han på mig den mest snövita skrud.
Nu Du, säger Herren, är ditt arbete slut.
Nu Du, fattig bonddräng, nu får Du vila ut.
Dagar går och kommer, medan jag knogar på.
Harvar, sår och plöjer, mockar, gräver och bär.
Går bak mina oxar, hojtar visslar och svär.
Jag är fattig bonddräng, och jag tuggar mitt snus.
Och när lörda'n kommer, vill jag ta mig ett rus.
Sen, när jag blitt livad vill jag tampas och slåss.
Vila hos en flicka vill jag också, förstås.
Sen, så kommer sönda'n, och då vill våran präst,
att jag ska i kyrkan, men då sover jag mest.
Prästen kan väl sova hela måndagen men,
för en fattig bonddräng, börjar knoget igen.
Så går hela veckan, alla dagar och år.
Jag går med min lie, och jag plöjer och sår.
Jag kör mina oxar och jag hässjar mitt hö.
Harvar, gnor och trälar, och till sist ska jag dö.
Står där, fattig bonddräng invid Himmelens port.
Lite rädd och ledsen för de synder jag gjort.
Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss.
Herren, Gud i Himlen, är väl missnöjd förstås.
Men, då säger Herren: Fattig bonddräng, kom hit.
Jag har sett din strävan och ditt eviga slit.
Därför, fattig bonddräng, är Du välkommen här.
Därför, fattig bonddräng, skall Du vara mig när.
Åh, jag, fattig bonddräng står så still inför Gud.
Och sen klär han på mig den mest snövita skrud.
Nu Du, säger Herren, är ditt arbete slut.
Nu Du, fattig bonddräng, nu får Du vila ut.
Min cykel
Sitter nu här med en katt som snarkar HÖGT och en sambo som är ute och cyklar i skogarna runt hålan.
Det är sååå häftigt angående cykeln; inder hela min uppväxt har jag alltid fått begangnade cyklar. Inte så skoj, men jag visste ju att cyklar är dyyyyra, och så mycket pengar hade inte vi. Pappa gjorde sitt bästa, målade och lackade,- och., hör och häpna, en del cyklar hade VÄXKLAR!! Såna som man trampade, dvs två växlar. Det var nästan som en ny cykel.
Sen började jag jobba när jag var sjutton, och för min första lön gick jag till en cykelaffär i växjö, och köpte
-en helt ny cykel! Det hörrni, det var STORT!
Cykeln blev tillsist ensam, har stått i diverse förråd, blivit rostig, ingen olja , torra däck utan luft..,. jag har varit inlåst, och den har troget stått överallt och väntat.
Nu är jag fri, Tyvärr är det så att jag inte kan cykla längre för att jag helt enkelt inte ser, men vill inte sälja min skatt. Då kom jag att tänka på Ves! Han älskar ju att ge sig ut i naturen och kolla!
I hålan har dom en sorts daglig verksamhet, bla. cykelverkstad, så kontaktade dom och de hämtade, , reparerade och servade min älskade Monark, och körde hem den för ynka 200;- bara.
PERFEKT!!
MEDICIN ja
Som många av er vet, har jag jafte en ENORM pillerkonsumption. ENORM.
Här under ser n i hur mitt medicinskåp såg ut förr. Nu är det bara en liten påse
Men efterhand har jag medvetet valt att sluta med en del. i alla fall trappa ner.. och utnn at jag märkt det, och utan större besväer nu, har jag knappt ingenting kvar!
! Igår tog jag EN nozinan., EN. Och deckade en halvtimme efter intag.
Kommentar; förr mumsade jag glatt i mig tolv nozinan utan ens vifta på ögonfransarna-
Jag knaprade antideppresiva. Inget kvar.
Kommentar; Först var det åt helskotta jobbigt, men nu fumkar det gött.
Benzo liksom bara "flög i i miunnen" Det räcker med en halv,-
Kommentar; Tog jag åtta förr kanske jag blev liiite pömsig. Nu känner jag mig nockad om jag tar en halva av de svagaste.
Här under ser n i hur mitt medicinskåp såg ut förr. Nu är det bara en liten påse
Men efterhand har jag medvetet valt att sluta med en del. i alla fall trappa ner.. och utnn at jag märkt det, och utan större besväer nu, har jag knappt ingenting kvar!
! Igår tog jag EN nozinan., EN. Och deckade en halvtimme efter intag.
Kommentar; förr mumsade jag glatt i mig tolv nozinan utan ens vifta på ögonfransarna-
Jag knaprade antideppresiva. Inget kvar.
Kommentar; Först var det åt helskotta jobbigt, men nu fumkar det gött.
Benzo liksom bara "flög i i miunnen" Det räcker med en halv,-
Kommentar; Tog jag åtta förr kanske jag blev liiite pömsig. Nu känner jag mig nockad om jag tar en halva av de svagaste.
summa;: YIIHHHAAA!!
lycka
Idag är det en sån dag, att jag vaknar med ett leende på läpparna
Jag är lycklig över att solen skiner, njuter av det nu,
för ganska snart kommer jag aldrig mer se ljuset i mitt kvarstående liv.
Jag är lycklig för att jag kan skriva och läsa just nu
trots att min värld kommer bestå av punkter och talsyntes
Jag är lycklig för att jag ska ge mig ut och motionera min favoritrunda nu
trots att jag snart inte kommer se nånting av den
Livet behöver inte vara perfekt för att man ska bli lycklig!!
Jag är lycklig över att solen skiner, njuter av det nu,
för ganska snart kommer jag aldrig mer se ljuset i mitt kvarstående liv.
Jag är lycklig för att jag kan skriva och läsa just nu
trots att min värld kommer bestå av punkter och talsyntes
Jag är lycklig för att jag ska ge mig ut och motionera min favoritrunda nu
trots att jag snart inte kommer se nånting av den
Livet behöver inte vara perfekt för att man ska bli lycklig!!
frihet
Friheten kan skrämma mig emellanåt, även om jag gillar den. Jag har tagit steget, nu är jag fri. Det som var mitt gamla, mitt liv, min värld, min trygghet.. finns nu inte längre bakom stängda dörrar.
Nu... nu handlar det inte om att bli vårdad, omhändertagen, behöva... Nej, nu står jag på egna ben och har gjort länge.
En god vän till mig sa 2008 om det här med vård och ansvar,
Jaha... vem ska ta hand om mig nu då
Själv är jag fri från sånt, men många patienter ser nog logiken. Man vågar inte själv, man tror inte på sina ben.
bara för det ska jag nog gå ut och springa!
Nu... nu handlar det inte om att bli vårdad, omhändertagen, behöva... Nej, nu står jag på egna ben och har gjort länge.
En god vän till mig sa 2008 om det här med vård och ansvar,
Jaha... vem ska ta hand om mig nu då
Själv är jag fri från sånt, men många patienter ser nog logiken. Man vågar inte själv, man tror inte på sina ben.
bara för det ska jag nog gå ut och springa!
psykos eller arbete
nu menar jag INTE att stöta på folk, eller göra många upprörda.. men jag funderar lite.
Läste i en tidning att en kvinna blev inlagd på psyk och sades ha en psykos. Bland annat för att hon pratade med sin döda morfar Och hörde röster.
Ok.... I vissa fall är det helt lagligt att ha sånt där, till exempel troende, oḿ jag ska vara radikal. Tillhör man nåt samfund och anser sig höra Gud, eller känna jesus, så hyllas man .I biblen Hörde ju Josef gud prata till homom när han sov, och tog därför lilla familjen och flydde. Ok... så om jag påstår att nån befaller mig via drömmar vad jag ska göra, så är det helt ok? Knappast.
Likadant finns det folk som har som jobb att prata med de som är döda. Snart behövs det väl legetimation på det, med risk att annars bli inlagd på psykosavdelning....
VART GÅR GRÄNSEN???"""???!
Läste i en tidning att en kvinna blev inlagd på psyk och sades ha en psykos. Bland annat för att hon pratade med sin döda morfar Och hörde röster.
Ok.... I vissa fall är det helt lagligt att ha sånt där, till exempel troende, oḿ jag ska vara radikal. Tillhör man nåt samfund och anser sig höra Gud, eller känna jesus, så hyllas man .I biblen Hörde ju Josef gud prata till homom när han sov, och tog därför lilla familjen och flydde. Ok... så om jag påstår att nån befaller mig via drömmar vad jag ska göra, så är det helt ok? Knappast.
Likadant finns det folk som har som jobb att prata med de som är döda. Snart behövs det väl legetimation på det, med risk att annars bli inlagd på psykosavdelning....
VART GÅR GRÄNSEN???"""???!
tidning
ETC är en famńtastik tidning
Och, ja, det är nyheter! Inga smaskiga fronter om Paris Hiltons sjkdom eller Linda Rosing nyoperarad... och så vidare. Det är rubriker vi blir matadr av kvällstdiningar
Det är så stört, det häner hemsketer i världen. Ibland näms det på ekot, mn inte alls. Enligt pressen berättar och skriver man i media vad folk vill veta.
Vilka orkar att följa ett längre krig, misär, fattigdom och förtyck.
inte det nog som vanlig svensk, läsa sudoku och kolla ignom. Kanske nåt nytt sätt att gå ne i vikt åå. Är det mte vikigae om en femårig flicka dog av minor man satt ut. HIVbekämpning i afrika.... Olyckan ser inget slut, me det är kanske därfär man får börja. Sätta stenen i rullning
Nejtack Aftobladet!
Och, ja, det är nyheter! Inga smaskiga fronter om Paris Hiltons sjkdom eller Linda Rosing nyoperarad... och så vidare. Det är rubriker vi blir matadr av kvällstdiningar
Det är så stört, det häner hemsketer i världen. Ibland näms det på ekot, mn inte alls. Enligt pressen berättar och skriver man i media vad folk vill veta.
Vilka orkar att följa ett längre krig, misär, fattigdom och förtyck.
inte det nog som vanlig svensk, läsa sudoku och kolla ignom. Kanske nåt nytt sätt att gå ne i vikt åå. Är det mte vikigae om en femårig flicka dog av minor man satt ut. HIVbekämpning i afrika.... Olyckan ser inget slut, me det är kanske därfär man får börja. Sätta stenen i rullning
Nejtack Aftobladet!
skratta
"dina läppar formade leenden
men dina ögon log aldrig
Dina stämband formade skratt
men ditt hjärta skrattade aldrig"
vuxen?
Om någon hade frågat mig för ett tag sedan
"Är du vuxen?"
Hade jag definitivt inte sagt "ja"
Men får jag frågan nu, om jag är vuxen:
"Ja"
Jag är inte längre (Jätte)VildaMatilda
Min sorg är kontrollerad
likaså agerandet
orden väl valda
klumpen i magen djupt in
förtvivlan dold
tårarna tillbakahållna
är det DET som innebär att man är vuxen
må dåligt
Förr, när allt var kaos betedde jag mig som om jag hade ensamrätt att må dåligt. Ingen hade det så illa som mig. Blev nästan förolämpad om det var nån som klagade. Ingeeen kunde må så dåligt, vara en så dålig människa (medänniska fanns nog inte då) som jag var. Ingen kunde vara vidrigare, usel.. ja
Numera är det bitvis sååå jävla skönt att höra:
"Det är ingent ovanligt, det är jättejobbigt det du går igenom nu"
Inte underbart för att nån annan har det kasst, såklart, men skönt att veta att det är vanlgtt och att jag inte är ensam om det hela.
Märkligt hur livet skriftar
må bra
Klartext:
man kan hålla patienter vid liv, och det ska man göra. Ingen ska dö, det ska man göra ALLT för att undvika. Det jag menar är att man inte alltid behöver sätta in hela psyk till förfogande om inte patinen själv vill bli bättre/må bättre. Finns det en vilja, om så än bara en miljondel , i (för att generalisera lite) en trasig tjej ska man kvickt som attan fånga upp den och lägga energi där
Jag säger som på mina förelsäningar:
"Ingen blir bättre av att höra vad man INTE klarar. Vården måste lägga fokus på det som är bra och ge det mest energi. Då blir det friska det som får störst plats.
Jag vet, det är lätt att säga. jag har tidigare motarbtetat det mesta kring vård om mig.
Men man växer, får nya saker i livet som är bra mycket bättre än rakblad, tändare, glas och pennor.
Summa. man bör hållas vid liv- såklart, men sen, jobba med viljan.
Alla är värda mycket, men hur man agerar kan man delvis styra över, ibland med viss hjälp.
Ta chansen!
"snälla flickor kommer till himmelen.
Stygga flickor kommer hur långt som helst!
vård
Jag blir såå irriterad, mkt själskadetjejer har lätt att skylla på läkare, avdelningar osv om det inte blir som dom vill.
Men varför inte ta över sitt liv, och ta det ansvar man ska ta?
Det kvittar hur mycket man gör eller inte gör som vårdpersonal- vill patienten inte själv är det bättre att lägga mer pengar och resurser på de som VILL jobba med sig själva och inte kräver att andra ska göra jobbet.
Är det nån som notoriskt skadar sig, oavsett inläggning eller ej- varför satsa då? eller? jag står fast- man ska hålla patinter vid liv, men det är svårt om personen ifråga motarbetar. Man kan kanske hållas vid liv, men ej lära sig leva på så sätt.
Detta är väl en generalisering men förstår ni grejen? Jag har själv varit vårdslukande och krävt, och önskat en massa, men tillsist är det bara jag som kan och vill. Finns en yttepyttevilja hos en patient- kör på! satsa!!
Inse- hjälpen med stort "H"finns inte, det är till at kräla i skiten. men även där kan man hitta pärlor!
Gud
Jag märker en grej om mig själv;... pratade med en person som jag skojat rätt friskt med under några månader då och då.. Fick först efter lååång tid reda på att personen är religiös och utbildar sig till pastor. Direkt blev jag mycket mer tveksam, tänkte MYCKET mer på vad jag sa, ja, och blev lite skraj nästan. jag är ju en sån som "Missbrukar herren Guds namn" (? ej konfirmerad, men det finns väl nåt budord i den stilen??)
Vanliga uttrtyck från "Lady of the forrest" är:
"ahhmehh guuud"
"Holy shit"
"Oh my god"
"herreguuud!"
egentligen borde det ju inte vara någon skillnad, eftersom jag haft en del med personen att göra före,"religös-biten" Så varför haja till när jag fick reda på det??? Känner du likadant?
PEACE
uppsats
Hihi, kom och tänka på en sak;
När jag var liten kunde jag läsa och skriva runt sådär 5½ år. Barnens bibel som man fick när man bärjade Lekis läste jag ut rätt snabbt. Gamla testamentet var schyssta sagor, men nya testamentet med Jesus och allt gillade jag inte direkt. Tyckte det var bluff och båg. (Hmm.. sex år gammal!)
Sen gav jag mig på läkarböckerna hemma. Dätr fanns alltid nåt att läsa, och ämnen att läsa ännu mer om, om man ville. Nån kväll hade jag tråkigt och satte mig därför med dom olika vuxenböckerna, och skrev en egen "läkarbok", av fakta från flera olika källor, med text och bilder, (fast jag skrev nog bättre än vad jag ritade.!) Helt... sjukt. Att som liten plutt samla fakta från olika håll, och sedan skriva ett arbte om det. Vid den åldern skrev man absout INTE sånt.
Jeezez.. vilken start
SLUTA KLAGA börja jobba!
är det nu så att avd 24 ska stängas= katastrof!! Det behövs slutenvård i en del fall. Tyvärr. 24 är/var ett utmärkt altertnativ för de/oss i ätstöring/skärasig/sucisidförsök-soppan.
N i(och jag själv) kan inte förvänta er att det finns nån mirakelpersonal/piller/terapi. Så länge man inte vill själv är det igen idé. Visst, dagvård, det är bra, men alla klarar inte den friheten och vad det innebär. som till exempel:
Om det är nån som har dagsjukvård och sitter och rispar sig på nätterna hemma eller spyr upp maten när ingen ser- hur ska man veta det, och fånga upp problemet på en dagsjukvård? Om då dessutom, patienten ljuger/undanhåller sanning... varför ta upp resurser som andra behöver Som vill bli friska
OCH AKTIVT JOBBAR FÖR DET!!
kom igen, INGEN avdelning är "bra" om man inte vill själv!! Sluta klaga- börja jobba!
kom igen, INGEN avdelning är "bra" om man inte vill själv!! Sluta klaga- börja jobba!
psykologanalys
När jag läste psykologi så pratade ju sig lärarna sig heta om Freud. DBT:n ar väl inte så aktuell just då, ahde knappt börjat. Det fanns lite KBT. Nåja, vi kollade på filmer, läste om orala stadiet,, psykoanalys-soffa.. osv.
Nu såhär 11 år efter så tycker jag det kan vara rätt komiskt att sitta i samtal, en mysig fotölj medan terapeuten nickar och "hmmm:ar" samtidigt som den skriver med blyertspenna på ett litet anteckningsblock.
Faktsikt finns det MINST en psykolog i Växjö 2012, som fortfarande "kör soffan!"
Nu generaliserar jag, men -varför har ALLA terapeuter genomgånde beige-grå-pastell-nåntingkläder i linne/bomull??? Skulle det väcka anstöt vid en röd tröja?? Tolkas det enligt Freuds anda på nåt sätt?? Typ att färger på kläder sänder ut nåra signaler i folks undermedvetna? Röd=blod?? Eller svart då-, är det ett tecken på nån djup, mörk hemlighet? Vitt? Oskuldsfull?
nä nu ska jag lägga mig på soffan och pilla navelludd!!
Sjukhus
Rotade igenom ett skåp, hittede en vit plastpåse och kollade vad det var i. Missförstå mig rätt nu. Det var förbandsmaterial som glömts kvar
-Doften av sterila, kompresser, handdesinfektion, Descutansvampar, sjukhustejp..sjukhus
slog emot mig .
Snabbt flimmrede min sjukhushistoria förbi. Den tiden då jag operedades flera gånger i månden pga av föremål som var där dom inte skulle. Brännskador som transplanterades. Hade sår att sy ständgt och jämt. Doften på IVA efter intoxer, nygipsade kroppsdelar. PVK:er.. syrgass..
Kanske verkar dumt art skriva, det är INGET jag är stolt över! Men för att förklara lite.
-och visa var jag är nu!!!!
skilda världar
Imorgon har jag käppträning på stan. Tjohej, var det golfsvingen eller? Inte specielt spännande att plumsa runt mer än halvblind på stan i snö och is på ett ställe där alla är tok-tokiga.
Haha, apropå golfsvsving; igår på Apoteket träffade en av de bästa vännerna jag ever haftt. Har inte setts på ett par år. Hon såg käppen, jag skulle skoja lite:
"Golfsvingen eller??" och höll upp käppen, mitt på apoteteket, i apsyngg golfposé och Emilie bara;
"akta så du inte slår till nån!"
Ehm, hade missat det. Kände mig otroligt dum och fjantig där jag stod och viftade med käppen, och Emilie med sin fyraåriga son bakom henne, tvåan hemma och nr. 3= 32 veckor i magen.
Skilda världar ja.
Love someone?
"I love someone”
Står det på handryggen 1996. Fingrar med bitna naglar. Ögonen ser försiktiga ut. Iförd rosa läppstift och grön kajal, sådär på lek. Fortfarande inte medveten om det där med stil, utan experimterade.
”I love somenoe” man skulle skriva det. Visa att man kunde älska. välja vem i TakeThat eller BsB man gillade.
”I love somenone” Jag undrade vad som var fel. Jag älskade inte. De där "snygga killarna" tilltalade inte mig. Det var ingen i skolan jag var kär i. Ingen jag längtade till. Nästan tänkte jag skriva
" I don´t love anyone” Förvirrad, arg, upprorsfylld och deppig.
DATE-sprayer vid sminkbordet. DateDeo som nästan bara luktad alkohol och sved när man tog på den.Den gula, den gröna, den röda. Robyns vita DATEdoft var inte utgiven än, det var
"I love somneone" till tonerna av "The Rose" :
"when the night has been too lonely, and the road has ben too long, can´t you feel that love is only for the lucky and the strong"
Ofta tänkte jag för mig själv i tårar till Enyas " The sun in the stream";
Does ANYONE love ME?”
telefonkatalog
Låg och tänkte tillbaka på gamla, goa(?) tider. Kom helt plötsligt ihåg att jag hade en enorm attraction av vanliga, hederliga telefonkatalogen som kom varje år. Älskade den i måånga år
.Lukten, obläddrat papper. Älskade att kolla kartor, viktiga nummer, samhällsinfo, första hjälpen, och t.ex slå upp en sida och kolla vad folk hette, bodde och titel Som "elektriker" "industriarbetare" "undersköterska" osv. Läste många sidor för att hitta kul nummer..
Allt sånt som, jag antar inte finns nu. Lite synd.
Jeezexz cheeze, jag låter mer och mer som nån halvbitter pensionär som längtar tillbaka till "sin ungdom" och förfasar sig för vart samhället är på väg.... !
Nåja- jag stendiggade telekatalogen i fleeera år!
Guud vad tragiskt!
Vuxen
Härligt att träffa Dino med gäng idag! Skratt, Åhh.. jag läängar tillbaka till Gården!
, jobbet, sammanhållningen, man jobbar i en grupp
för någonting gemensamt!
Jag vill också
.ge en ungdom som balansrar på lina, nåt att hålla i
Mätta en förtvivlad mun
torka tår på sminkad hud
lysnsna på folk som egentligen är barn
visa ljus i en dunkel värld
ge trygghet yill flyktfåglar
ge omtanke till sargat hjärta
plåster till gömda sår
höra viskandet av skrikande barnsjälar
Ge näring åt blivande fjärilar
att se, höra, bekräfta en blivande vuxen..
..Eller helt enkelt vara en bra vuxen som är haj på Poker :-)
Jag har varit där,
men jag vill, vill, SE, höra, lyssna, Bekträfta.
Vi, jag, samhället måste ta vara på dem. barnen, ungdomarna.
Så de INTE blir som vi!
reklam
Fick reklam hem i brevlådan, bland annat ett erbjudande från tidningen Amelia. Där stod det:
"Vi har lyckats få tag i en fantastisk reseplattång som du får tillsammans med det fina halsbandet Hope och Oriflames otroligt populära universalkräm" ---- "för dig som vill ha ett roligare, snyggare och starkare liv"
HUH? Blir jag Snyggare om jag får ett halsband? Starkare av plattång? Blir mitt liv roligare av universalkräm?
Mer och mer undrar jag (igen) vart samhället är på väg. När jag först läste om amelias erbjudande tänkte jag som många andra, åh, great! Sen... kändes det ganska tragiskt.
Fick samtidigt ett reklamutskick av tidningen I Form. Med skrikande rubriker:
"Drömkropp på tio minuter!"
"10 råvaror som gör dig glad!"
"Lev 9 år längre!"
"Njut dig smal- et kilo i veckan!"
"4 Nycklar till äkta motivation!"
"Platt mage med Yoga!"
Det är fan inte konstigt att sjuåringar börjar banta!! Eller att det mesta i min generation och de något yngre, handlade (handlar) om ätstörningar och självskador, diagnoser/sjukdomar som tidigare inte varit speciellt "populära"!!
Fy f*n att inte media tar mer ansvar! Dom gör allt för att sälja! VAR finns moralen? Finns det någon alls?
Vad gör föräldrarna, låter de sina fjortonåriga flickor bli matade med sådana rubriker?
ok, oundvikligt, jag vet.
MEN- varför inte skriva saker som:
" fem övningar i att pausa från stress""
"ta vara på dagens små ljuspunkter!"
"Så blir du av med viktstressen"
"Lär dig skratta"
"Du behöver inte vara duktig jämt"
"10 steg till bätre självkänsla"
"Du duger som du är!"
enhetschefen
Jag har ansetts som svår, bråkig, vild, otrevlig, farlig, vårdkrävande... ja en del. Vildamatilda med negativ klang. Krävt enorma resurser= gruppboenden, personlig assistans, boendestöd, kontaktpersoner,..behandligshem, isoleringsnenheter med dygnetrunt-personal... olika psyk och rättspsykavdelningar. Det mesta.
Var på lite ärenden nyss. På banken mötte jag enhetschefen i kommunen där jag bor, Rose-marie. Hon som tidigare bestämt insatser och sånt som jag skulle ha, och stängde min lägenhet med dygnetrunt-personal och man änmälde till arbetsmiljöinspektionen hur det var. Och sånt, kan inte skriva allt nu. och ser det inte som ett behov.
Ni som känner mig vet.
Ni andra kan fråga
Då såg jag det lite från annat håll. Att jag liksom stog jämte. Vi pratade, två vuxna.
. Vet inte hur jag ska förklara, det blir bara fel ord. Men tänk er bilden;
-Vi pratade, om historian. Jag rabblade upp det där "trea-förlovad-behöver-ingenhjälp-jobbar-där-och-där-osv. Hon såg käppen och sa att det är så hemskt, och så pratde vi lite om det. "mitt mantra: "Det jag inte kan styra över är det ingen idé att lägga nån energi på"
Hon sa att hon följt mig i tidmningarna, och att det var bra .Att hon var så orlogt glad över att se mig , eller snarae, INTE se mig, på möten eller papper..Berätttade för henne att jag kostigt nog blev uppfattad som ödmjuk när jag föreläser, och att jag knappast kan ha varit det tidigare..
" Jo det har du Matilda, du har alltid velat väl. ALLITD."
" kommunen har gjort så mycket för mig, jag vill tacka för att ni gjort, Rose-mari!"
"Ånä Matilda, jobbet har du allt gjort själv! Med din vilja kommer man hur långt som helst"
